Våra basutställningar

Basutställningar


På Holmön, med många mil av kust och skärgård, har människan alltid varit beroende av utskärgårdens näringar. I utställningen på Holmöns båtmuseum skildras slitet i fiskebåtarna, jakten på säl och det hårda livet för familjen att bärga livhanken med hjälp av litet jordbruk. Liksom båtbyggeri, där de mest kända typerna av bruksbåtar är skötbåten, enabåten och den särpräglade jullen och sälfärdsbåten, fälbåten. De hemmabyggda båtarnas ålderdomliga drag, linjerna, byggnadssättet, de breda bordens infästning i bakstammen kan ha fortlevt sedan vikingatidens skeppsbyggnadssätt. Fälbåten är en för Kvarkenområdet särskilt karateristisk båttyp. Lämpligheten vid säljakt ute bland drivisen om vårvintrarna var orsaken att den överlevt fram till våra dagar. Utställningen om livet på Holmön i en svunnen tid visas permanent på Holmöns båtmuseum varje dag sommaren igenom.

Entrén


Kustkultur
I entrédelen beskrivs öarnas historia, i synnerhet de dramatiska händelserna under ofredsåren på 1700- och 1800-talen samt hur de olika skiftesreformerna påverkat öborna.

Mediarummet ”Bio Byviken”
Till vänster innanför entrén finns ett varmbonat rum med ett litet bibliotek och möjlighet att se filmer och bildspel om Holmöns natur och kultur.


Holmön 600 år


I åtminstone 600 år har det funnits bofast befolkning på Holmöns. Tillgången på säl och strömming samt lättingärdade naturbeten för djur och boskap gjorde att många familjer kunde livnära sig året om. Jordbruket sköttes till stor del a kvinnor och barn, medan männen färdades från ön i säljakt, fiske och handel.
På Holmöns båtmuseum ges i ett kulturrum glimtar från öns rika bebyggelse historia.

Skärgårdslivets boningar och årstider


Försommarens laxfiske
Fiskerätten var knuten till jordägandet och försommarens laxfiske skiftades noga mellan bönderna i bestämda lotter. Till nästan varje lott hörde en fiskestuga kallad ”bastu”.
I sommarens rum visas bland annat nätbåtar som användes vid utsättningen av de fasta laxfällorna och skötbåtar som brukades i strömmingsfisket.

I sommarens rum visas bland annat nätbåtar som användes vid utsättningen av de fasta laxfällorna och skötbåtar som brukades i strömmingsfisket.

Saltad strömming
Under högsommaren flyttade framför allt öns jordlösa torpare, ”inhysingar”, ut till fiskelägena nära strömmings-grunden. Där stannade de hela sommaren. För att konservera fångsten saltade och syrades strömmingen i laggade träkärl. Den fisk familjen kunde undvara såldes till fiskuppköpare i Umeå.

Handelsresor
Tidigare anordnades regelrätta handelsresor med någon av byns större båtar till Ådalen och Österbotten för att byta strömmingen mot råg och lin. Handelsmannens storbåt kallades ”slup”.

Fiskelägen överges
Båtmotorernas införande under mellankrigstiden innebar en stor förändring för fisket vid Västerbottenskusten. Det blev nu möjligt att frakta hem fångsten varje morgon och sälja den färsk, eller salta i gemensamt ägda salterier. Det fick till följd att nästan alla gamla fiskelägen övergavs, varvid timmerhus och bodar förföll, alternativt plockades ner och flyttades. En del fick stå kvar och fick så småningom ny funktion som fritidshus.